Historia

Mörtnäs historia

Från byns tidiga utbyggnad och föreningens första årsmöte till badstranden vid Grisslingefjärden som blev en gemensam plats för framtiden.

Ursprunglig historietext från den äldre webbplatsen
Historisk vy över Grisslinge havsbad
1813-1814

Nedre och Öfre Mörtnäs

Nybyggena står klara och leder till uppdelningen i Nedre och Öfre Mörtnäs.

1930

Interimsstyrelsen tillsätts

Sommar- och sportstugeägare samlas och ger föreningen en första styrelse.

9 maj 1931

Första årsmötet

Föreningens första årsmöte hålls på Viks pensionat.

1936

Ekonomisk förening

Årsmötet beslutar att bilda Mörtnäs Fastighetsägareförening, ekonomisk förening upa.

1941

Luftskyddsort och markköp

Mörtnäs blir luftskyddsort och föreningen erbjuds köpa dir. Köppens tomtområde.

1942

Byggnadsplanen godkänns

Området delas in i 16 tomter, samtidigt som badstranden säkras för framtiden.

Byn växer fram

Under 1800-talets början växte sig byn Mörtnäs utåt och uppåt på de närbelägna kullarna. Dessa nybyggen som stod klara 1813-14 ledde till en uppdelning i byn bestående av Nedre och Öfre Mörtnäs.

Under början av 1800-talet genomgick Mörtnäs en kraftig befolkningsökning. 1975 var folkmängden 403 och området blev fastställt som en egen tätort. 1995 var folkmängden 772 och vi blev en del av Gustavsbergs tätort. 2010 bestod Mörtnäs av inte mindre än 1507 boende.

Föreningen tar form

Under sommaren 1930 samlades ett antal sommar- och sportstugeägare i Mörtnäs och tillsatte en interimsstyrelse, som förde föreningens talan fram till dess första årsmöte som ägde rum i Viks pensionat den 9 maj 1931.

Medlemsantalet var vid det första verksamhetsåret 51 st och årsavgiften 2 kronor plus 25 öre i inkasseringsporto. På årsmötet 1936 beslöt man att bilda "Mörtnäs Fastighetsägareförening, ekonomisk förening upa".

Grisslinge havsbad

Grisslinge havsbad utnyttjades redan före sekelskiftet som badplats och blev med åren allt mer känt som ett havsbad. Torbolaget sålde till exempel en biljett för 3 kronor och som gällde för tur och returresa med båt från Stockholm till Mörtnäs brygga inklusive entré till badet vid Grisslingefjärden.

På 30-talet fanns vid Grisslingefjärden redan två olika badområden. Lilla Grisslingebadet motsvarade ungefär halva stranden av nuvarande allmänna badet. Det ägdes av dir. Hellman, men arrenderades ut vissa år.

Stora Grisslingebadet omfattade den del av föreningens nuvarande badområde och ägdes av dir. Köppen och arrenderades också ut.

Luftskydd och strandköp

1941 beslutade länsstyrelsen att Mörtnäs samhälle skulle vara luftskyddsort. Samhället delades in i fem hemskydd. Varje hemskydd försågs med en del material såsom förbandsartiklar, spjälor, bårstänger, filtar etc. Detta anskaffades på frivillighetens väg och föreningen bidrog med 300 kronor för detta.

Samma år erbjuds föreningen att köpa dir. Köppens tomtområde med möjlighet till avstyckning till mindre tomter med byggnadsrätt. Det Köppenska tomtområdet bestod av en väldig kvadratisk yta med ungefärlig sträckning 250 meter strand, nuvarande badet med båtklubbens område, begränsat i öster av allmänna badet, bussgaraget och Konsumtomten. I norr längs Skogsvägen till i höjd med en linje dragen rätt upp från båtklubben.

För att kunna finansiera köpet kunde föreningens medlemmar teckna sig för minst 5 andelar à 10 kronor. I november slutfördes förhandlingarna och under 1942 fick föreningen byggnadsplanen godkänd. Området delades in i 16 tomter varav två reserverades för butiker.

Den egentliga vinsten för framtiden för föreningens medlemmar och den på orten i övrigt bosatta befolkningen bestod i att badstranden vid Grisslingefjärden för all framtid blev deras egendom.

Ur föreningens arkiv

Mörtnäs Fastighetsägareförening – 50 år

En historisk sammanställning baserad på föreningens protokoll.
Läs originaldokumentet